Jag vet inte om jag ska skratta, gråta eller bara vara arg för jag har nu fått reda på varför jag inte fick vara kvar på avdelningen i min hemkommun. 

Deras motivation till mig löd att jag inte gick upp i vikt och att jag var för svår patient för dem och därfr blev jag skickad hit till Danderyds psykavdelning. Vilket är konstigt då jag anser att orsaken till att jag inte går upp i vikt faktiskt är fysiologiskt och inte psykologiskt, men allting har sin lilla förklaring. 

I anteckningarna som Danderyd har fått från medicinavdelningen står det: Patienten går inte upp i vikt, misstänker att hon kräks på natten. 

Ja men tack så mycket! Hur hade det varit att fråga man frågat mig om den saken först? Hade de gjort det så hade jag kunnat berätta för dem att jag knappt kan kräkas när jag är magsjuk! Opererades när jag var ca 3 veckor gammal för förträngning på magmunnen, så mina kräkreflexer är näst inpå obefintliga. Hur skulle det vara att kolla upp andra eventuella orsaker till att jag inte går upp? Jag menar jag ha faktiskt också inre organ prescis som alla andra.

Läkarna här lyssnade dock på mig och tror på det jag säger (kors i taket). Jag är inte längre här på LPT, finns inga grunder till det. Det som händer nu är att jag blir kvar här under natten för att sedan skrivas ut i morgon. Detta är ett beslut jag har tagit med min älskade familj samt en nära vän som lovat att stötta mig hemma.

Min tillit till sjukvården är nu på 0 så därför tar jag nu saken i egna händer. Jag har själv gjort upp en vårdplan för hur jag ska jobba på att få upp vikten och jag är fast besluten om att visa ALLA både de som tror och de som inte tror på mig att jag kan!