I natt premiär sov jag i min lägenhet och det har gått riktigt bra.

Jag åkte hem hit efter att ha ätit mitt kvällsmål och tittat på tv hos mamma och pappa. Det kändes lite konstigt att säga "God natt" till mamma och pappa för att sedan packa in mig och Chip i bilen för att åka hem till mig. Lika så kändes det lite konstigt att vakna i morse och veta att jag skulle äta frukost själv (något som var länge sedan jag gjorde). Men det var rätt mysigt att krypa upp i soffan framför tv-nyheterna och äta frukosten i lugn och ro.

Känslorna kring att vara här hemma går lite isär. Ena stunden känns det riktigt bra. Sen kommer ångesten och känslan av ensamhet ikapp mig och då blir det genast jobbigare. I dag har jag hanterat den värsta ångesten genom att packa upp och göra det fint här hemma. Sen har jag ju Chip så har även varit ute på promenader med honom. Nu sitter jag och äter mellis och ska snart åka hem till mamma och pappa vilket känns skönt nu.

Startskottet för att kunna bo själv har gått och jag klarade fan mig det jäkligt bra! Målet är nu att sova i lägenheten 2 dagar i veckan till att börja med. Både min mamma, syster och psykolog betonar vikten i att jag ska skynda långsamt så att jag inte kör på för hårt och rasar.