Är  så skärrad och uppjagad just nu att jag bara måste få ventilera  =-O


Vaknar av att telefonen ringer men jag hinner inte svara. Numret är för mig okänt och på Eniro får jag ingen träff.
2 minuter senare ringer det på dörren..
Mitt hjärta fyrdubblar sina slag och Chip far upp från sin natt sömn och börjar skälla hysteriskt.
Hinner tänka väldigt många ovälkomna tankar.. Med darriga ben och en puls på 400 hundra går jag och öppnar försiktigt dörren. Utanför står en medelålders man med MIN handväska i handen!
Han berättar att han hade hittat den i carporten intill min bil när han var ut med sin hund. Tack vare att han tittat på mitt körkort så kunde han ju hitta både mitt nummer och adress.

Jag kollar i väskan och ser att det som tur var bara fattades 200:- i plånboken.
Nu har jag krupit ner under täcket igen men är fortfarande uppjagad och har högt adrenalin påslag efter mitt plötsliga uppvak samt att det är väldigt många tankar som far runt i mig så det är omöjligt att somna.
Jag är oerhört tacksam för att det finns så ärliga människor.
Arg för att det finns oärliga människor som tar pengar som inte är deras.
Tacksam för att det "bara" fattades 200:-
Men mest är jag frustrerad och arg på mig själv!
Visst jag har mycket som far runt i skallen på mig och har lite svårt att fokusera etc men ALLVARLIGT! Hur jävla disträ och klumpig får man vara liksom? 
Tyvärr är det här inte första gången jag ställer/lägger ifrån mig något och det lär ju inte vara den sista heller😠