Att självskada har för mig varit ett återkommande beteende som har följt mig i flera år. Det har varit ett sätt att dämpa den akuta ångesten, lindra den smärtande sorgen och lugna ilskan som funnits och finns i mig. Känslan av att ta det där rakbladet, sätta mig på golvet mot väggen och bara känna bladets egg mot armen går inte att förklara för någon som inte har varit där och än mindre kan man förklara vad det är som driver en till att göra just det. Man skulle kunna likna det vid ett beroende som är svårt att ta sig ur. Det räcker inte med att man vill sluta självskada, man måste verkligen bestämma sig för att sluta och det är inte enkelt men det går.

För mig tog det nog stopp efter det att min systerson (en dag frågade mig...  "Ninni vad har du gjort på armen?" 
Vad skulle jag svara på det? Vad säger man till en 9 åring utan att ljuga för mycket men samtidigt skydda denna från den "hemska" sanningen? Jag svarade att jag bara gjort mig illa och sen när han frågade hur blev jag bara tyst och som tur var lyckades jag föra in vårt samtal på en helt annan linje och han nöjde sig med det.

Denna händelse gav mig en tankeställare och jag bestämde mig för att inte riskera att behöva berätta sanningen för honom. Han är en klok kille och mycket av mitt mående går att förklara för honom. Han vet att jag har "spöken" i huvudet och att dessa ibland är väldigt elaka mot mig. Han har hälsat på mig när jag legat inne på psykeratrin, och han förstår att jag inte alltid mår så bra. Men han ska inte behöva se att hans moster skär sönder sina armar. 

I dag kan jag stolt berätta att jag inte har skurit mig på 3 månader. Det har inte varit lätt, impulsen har funnits men jag har ändå kunnat stå emot. 

Det är också 3 månader utan theralen droppar. Att jag lyckats med detta tror jag är för att jag har börjat accepterat känslorna som kommer. Jag har sagt hej till ångesten och jag har gråtit ut sorgen. Jag har också tagit hjälp av Chip genom att gosa med honom, lekt eller tagit en promenad. 

Som sagt var 3 månader utan theralen och utan rakblad och mitt mål är att aldrig mer använda mig av dessa.