Fick ett meddelande från koordinatorn på Uppsala Dbt i måndags "Hej! Jag skulle gärna vilja ha ett möte med er och stämma av hur det går, vem som följer upp och hur planeringen för hösten ser ut."   Jag varken orkade eller ville prata med dem eftersom jag fortfarande tvivlar på att de tror på mig. 

Så igår hade min syster kontakt med dem, inte blev vi så mycket klokare av det dock men på torsdag nästa vecka ska jag, mamma och min syster dit för ett möte. Allt detta gör mig orolig för vad kommer de att säga?

Tänk om de tvingar mig till att gå på en ätstörningsbehandling!

Nej, det får fan mig inte hända!

Jag måste visa dem att jag kan klara mat och vikten på egen hand för jag vill vetkligen inte gå på ytterligare en ätstörningsbehandling!


Jag har under dagarna som varit kommit till insikt i att det här med maten och vikten nog har dragit ut lite på tiden och jag inser risken i att Uppsala inte tänker låta mig fortsätta på egen hand hur länge som helst. Så igår åkte jag och köpte mig en bok som jag kommer kalla "Min bok"

Denna bok ska förhoppningsvis hjälpa mig till att kämpa lite till och förhoppningsvis en gång för alla bli av med de mat/viktspöken som finns kvar i mig och på såvis visa Uppsala och alla andra att jag inte behöver gå på ätstörningsbehandling utan istället få börja med Dbt när tiden är inne för det.