Jag har haft en riktig helvetes helg med ångest, bråk, panik, destruktivitet och dödsönskan.

Värst var det igår då jag hade ångestattacker hela dagen.

Panikade och grät om vartannat :-(.  Min syster och jag tog en biltur när min panikångest var som värst så jag fick riva ut den värsta stormen i bilen samt ventilera allt som rörde sig i huvudet.  Som längsta lugn jag hade mellan gråt och ångestattacker igår var kanske 10-15 min sen började det bara om :-( 

Många djupa tankar som jag inte kunde greppa helt och få ord på. 

Ångesten eskalerade gång på gång. Demonerna gjorde det svårt för mig genom alla destruktiva tankar men också genom den fysiska inre smärtan.

Tänk er att någon tar sig in i dig och river tag i ditt hjärta med monsterklor och river det långsamt långsamt itu. Det gör ont du vill skrika för att det plågar men du kan inte få fram ett ljud Du kan inte heller bli av med smärtan för den sitter fast i dig, den är permanent. 

Å mitt upp i all denna smärta ska du dessutom försöka dricka näringsdryckerna! 

Det är verkligen inte en enkel uppgift:-( 

Det är därför sonden var bättre, för då kunde jag inte göra annat än att ta emot näringen. Nu är jag tvungen att klara det själv mitt upp i all ångest och illamående :-( 

Nåväl jag överlevde (som ni märker) och jag lyckades trotts allt följa vårdplanen igår. 


Idag har jag mest varit trött. Ångest har jag haft och ledsen har jag varit men inte alls i samma skala som igår.  

Man får vara tacksam för det lilla.