Tro mig det glömmer jag aldrig. Påmmins varje dag om den saken :-(

Jag är 27 år och har inte åstadkommit något som helst utav värde/betydelse i mitt liv.

* Jag bor hemma hos mina föräldrar trots att jag har en lägenhet sedan 6år tillbaka mensom jag aldrig lyckats bo i till 100% av olika anledningar. 

* Jag har aldrig haft ett riktigt jobb och tjänat egna pengar. ( Har haft extrajobb samt arbetstränat på olika ställen i kortare perioder) 

* Jag har aldrig varit tillsammans med någon under någon längre tid. Längsta förhållandet varade i dryga 6månader men detta var ett destruktivt förhållande som fick mig att må ännu sämmre. 

* De flesta " vänner" jag haft har kommit och gått. Vad gör jag för fel?

* Jag klarar mig inte helt själv då jag har mina destuktiva beteenden och tankar. 

* Jag har åkt in och ut på sjukhus på grund av självmordsförsök i form av intoxer och svält. 

* Jag är bortskämd av min familj som alltid gör allt de kan för att hjälpa mig även alla de gånger jag skitit i allt och bara velat dö.

* Jag är överkänslig och allt för ofta kan jag inte kontrollera mina känslor och tankar utan bryter ihop.

* Jag får ångest var eviga dag för diverse saker och har lätt för att gråta och allt går över styr

* Jag har svårt att hantera mitt humör och jag svänger fort i mina sinnesstämningar vilket oockså gör att jag allt för ofta är otrevlig och dum :-( 

 Det är väl en sak att ibland känna sig värdelös. Men att faktiskt veta att man ÄR VÄRDELÖS och ha konkreta bevis för det måste fan mig vara den tyngsta stenen man kan bära :-(