Jag är trött, ledsen och totalt uppgiven, vill bara kasta mig ner på golvet, skrika och gråta tills allt ont bara är borta. För idag orkar jag faktiskt inte vara stark!

Det är ingenting som har hänt eller så jag mår bara helt enkelt inte alls bra. Det är många känslor, tankar och funderingar som snurrar runt i mitt huvud och skulle man titta in där så skulle man se ett världskrig. 

Jag känner mig totalt värdelös, misslyckad och obetydlig. Att jag liksom bara finns till utan till någon som helst nytta. Känner mig mer som en last för andra och att ingen egentligen behöver mig. Jag vill också vara behövd/betydelsefull för någon och inte alltid bara vara den som är i behov. Det känns som att jag hela tiden misslyckas med det jag gör och att jag inte kommer någon vart i livet. Jag är 30 år och vad har jag gjort för framgångar? INGA! Jag är singel, har inga barn och jag har inte ens jobbat på riktigt mer än korta perioder i mitt liv eftersom jobb alltid slutat med att jag börjat må sämre. Det är något jag skäms för. Jag är ledsen för att nästan hela mitt liv har kretsat kring sjukvård av olika slag i stället för att leva livet å jag vill verkligen inte att det ska fortsätta så men just idag är min motivation på noll och tron på förändring är obefintlig.

Alla dessa tankar ger mig ångest och jag bli riktig ledsen. Så idag är det min tur att bara få bryta ihop och gråta.