Jag blir så ledsen över att min relation till mat och annat man äter ska vara så komplicerad och svår.

Att det fortfarande ska ge mig så mycket ångest så fort jag äter, jag vill verkligen inte känna så.

Jag är så förbannat trött att behöva bestämma mig var eviga dag för att jag ska ta det där jävla klivet. Klivet mot ett friskare jag.

Så jävla trött på att hela tiden behöva kämpa för att få saker att fungera. Å även om jag har ett enormt stöd från min familj står jag ändå själv, för de kan inte ta dessa steg åt mig.Det är BARA JAG som måste ta alla dessa JÄVLA STEG! 

FAN FÖR ALLA DESSA JÄVLA DEMONER, SPÖKEN och ÅNGEST!