Mitt arbete med att bli mer självständig och bo mer hemma i min lägenhet fortsätter. Nu bor jag där hela veckorna och så är jag hemma hos mina föräldrar i helgerna. Middag ser jag till att äta  2 gånger i veckan själv hemma i min lägenhet (övriga dagar hos föräldrarna) och det här går riktigt bra.

Dock så har jag har en lite tyngre period just nu.
Är låg och känner mig ledsen och ångesten ja den kommer över mig flera gånger om dagen. När jag är så där låg och får ångest så känner jag mig dessutom oerhört ensam och helst av allt skulle jag vilja åka hem till mina föräldrar, det är ju liksom en "trygg zon" för mig. 
Detta beror såklart på det arbete jag gör och att detta är en ny fas i mitt liv så det är ju ingen konstig reaktion men det gör det inte mindre jobbig för det men att veta det gör att jag trots allt kan acceptera den känslan.

Att inte fly sina känslor och ångest är bland det svåraste man kan göra men att undvika jobbiga känslor och ångest är bland det VÄRSTA man kan göra!
Det vet jag och därför ger jag inte upp utan jag fortsätter jag att kämpa på och går den väg som jag nu har bestämt mig för att gå för släpper jag taget nu kommer vägen tillbaka vara dubbel så lång och hundra gånger svårare att gå.