Om





Även om det känns så, så vet jag att jag är långt ifrån ensam med att dras med en psykiskohälsa.

I mitt fall handlar det bland annat om långvarig ätstörning, borderline och hsp.
Oavsett om du själv har eller känner någon med någon typ av psykiskohälsa tänker jag att det är viktigt att känna att man inte är ensam.
Å det är lite det som är syftet med denna blogg.
Jag vill dela med mig av hur det är att dras med detta.
Kanske kan jag hjälpa/stötta någon, kanske någon hjälpa/stötta mig
Huvudsaken är att vi inte behöver känna oss ensamna.

Prenumerera


Sidor

Senaste inlägg

Visar inlägg från september 2017

Tillbaka till bloggens startsida

Ny blogg

Jag har valt att starta en ny blogg
http://www.devote.se/ninnibrottman
 
I denna blogg kommer ni möta en annan del av mig, en ljusare sida.
Men då jag tycker att både den mörka och den ljusa sidan är lika stora och viktiga så kommer jag att fortsätta med denna blogg också.

Emotionella dagar

Ni vet de där dagarna då man känner allt på engång.
De där dagarna man när man känner så mycket mer men inte kan urskilja de olika tankarna och känslorna.
När allt känns så mycket starkare än vanligt så att det gör ont i hela själen.
 
Dessa dagar vill jag helst bara ta en pistol och skjuta mig själv i huvudet.

Taggat med: 

Orkar inte

Jag varken vill eller orkar vara med längre
 

Må bra = ångest

Att må bra är inte alltid så lätt.
Om någon frågar mig hur det känns att må dåligt kan jag i detalj berätta hur svårt det är att andas, hur tung kroppen känns, hur tomt det är i huvudet, hur hopplöst allt känns och hur nära till gråten man har.
 
Frågar någon mig om hur det känns att må bra kan jag bara säga ångest.
Jag vet att det låter konstigt men så är det.
Jag är så van att må dåligt så det är en känsla jag kan hantera men känslan av att vara glad är så obekant för mig.
När jag gör så kallade måbra saker ( till exempel rida) vet jag inte hur det ska kännas i kroppen och resultatet blir således att jag får ångest istället för att känna glädje eller välbehag.
Detta gör så att jag flertal gånger drar mig för att göra "måbra saker" eftersom detta ändå bara ger mig ångets.
 
Någon som förstår eller känner igen sig i detta?