Jag vill bara grÄta, men inga tÄrar kommer.
Det smÀrtar innuti mig och jag skriker, men ingenting hörs.
Jag Àr ledsen, rÀdd och trött pÄ allt.
I mitt fall handlar det bland annat om lÄngvarig Àtstörning, borderline, hsp och nu en rÀtt ny upptÀckt av ADHD som man har varit i skymundan i alla Är.
Oavsett om du sjÀlv har eller kÀnner nÄgon med nÄgon typ av psykiskohÀlsa tÀnker jag att det Àr viktigt att kÀnna att man inte Àr ensam.
Ă
det Àr lite det som Àr syftet med denna blogg.
Jag vill dela med mig av hur det Àr att dras med detta.
Kanske kan jag hjÀlpa/stötta nÄgon, kanske nÄgon hjÀlpa/stötta mig
Huvudsaken Àr att vi inte behöver kÀnna oss ensamna.
Jag vill bara grÄta, men inga tÄrar kommer.
Det smÀrtar innuti mig och jag skriker, men ingenting hörs.
Jag Àr ledsen, rÀdd och trött pÄ allt.
Dagen började inte sÄ bra för mig idag. Tog vikten i morse och det var vÀl inte sÄ roligt. Hade tappat igen Jag blir sÄ ledsen för jag gör sÄ gott jag kan och ÀndÄ rÀcker det inte till. Steg tvÄ i min egna vÄrdplan innebÀr utökning av nÀringsintag sÄ jag hoppas att det ska kunna ge resultat.
Jag vill ju sÄ gÀrna fÄ det hÀr att fungera, för om jag inte lyckas vÀnda pÄ denna nerÄng av vikten sjÀlv vet jag faktiskt inte hur jag ska göra, för sjukvÄrden har ju visat ganska tydligt pÄ att det inte finns nÄgon hjÀlp att fÄ frÄn dem :/
En annan sak jag Àr ledsen över Àr hur mycket jag sliter pÄ min familj. Man mÀrker att deras stÀndiga oro över mig tÀr pÄ dem och jag undrar hur lÀnge de ska orka med mig Sen undrar jag om de verkligen ser och förstÄr hur mycket jag faktiskt kÀmpar nu. Bara det att göra en egen vÄrdplan med nya steg/mÄl var tredje dag krÀver en hel del av mig, inte nog med att jag ska utföra de olika stegen, jag ska dessutom tÀnka igenom och sÀtta upp lagom stora mÄl/steg och det Àr inte lÀtt. Hade jag kunnat ta större steg hade jag gjort det men all förÀndring Àr extremt svÄrt för mig och jag vet att sÀtter jag upp ett fö stort steg som jag sedan inte kan klara av Àr risken stor att jag istÀllet backar flera steg.
Till min familj:
Eftersom jag vet att ni lÀser det jag skriver hÀr ibland vill jag att ni ska veta hur mycket jag Àlskar er! Jag hoppas verkligen att ni nÄgonstans innerst inne förstÄr hur mycket jag kÀmpar för att ta mig framÄt Àven om stegen jag tar kan tyckas vara smÄ och kanske ibland knappas syns. Men jag vill ta mig upp ur det hÀr sÄ att jag kan fÄ börja pÄ min DBT-behandling igen, ni mÄste tro mig.
Jag vet att ni kÀnner er maktlösa samt att ni kÀnner att ni inte rÀcker till, men tro mig nÀr jag sÀger att: "JO ni rÀcker till! Ni kan omöjligt göra mer för mig Àn det ni redan gör, för hur gÀrna ni och Àven jag vill sÄ Àr det faktiskt bara jag som kan göra nÄgot Ät denna situation jag hamnat i nu. Det ni kan göra Àr att stötta, peppa och bara finnas hÀr för mig och allt detta gör ni redan
Tack för att ni finns,
ĂLSKAR ER SĂ
!
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
MĂ„len för i morgon đ±
RĂ€tt sĂ„ Ă„ngestladdat om jag ska vara Ă€rlig đ
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Det vÀrsta med nÀtterna Àr att om man inte kan sova ligger man dÀr vaken ensam i mörkret och dÄ kan tankarna och de inre demonerna hÀrja fritt.
I natt var en sĂ„dan natt. Jag har legat vaken och i natt bestĂ€mde sig mina inre smĂ„ jĂ€vlar för att Ă€gna sig Ă„t flaschbacks, denna gĂ„ng i form av kvickplay, dvs som en snabbgenomgĂ„ng pĂ„ melodifestivalen. De lĂ€t mig följa med pĂ„ en resa bakĂ„t i tiden med minnen och bilder jag helst av allt inte vill veta av. Ăr det inte konstigt hur lĂ€nge vissa minnen och hĂ€ndelser kan pĂ„verka en?
flaschbacks, flaschback, bpd, bpdninni, borderline, borderlife, sömnlös, minnen, demoner, tankar, nÀtter
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Första dagen hemma med vÄrdplan och utan sond (kÀndes riktigt bra att slippa den)avklarad.
Det var sÄ skönt att fÄ sova i min egna sÀng och höra min Àlskade hund ligga och snusa nedanför. Pappa kom in i och klappa mig pÄ kinden i morse innan han Äkte till jobbet (runt 04:30) tror han Àr glad att ha mig hemma. Jag somnade om rÀtt fort och vaknade inte förÀn mamma kom och vÀckte mig vid 06:30, dÄ var det dags att gÄ upp. Tog dagens vikt sÄ jag har en ny utgÄngsvikt pÄ vÄgen hÀr hemma som nu kommer vara den som anvÀnds för att se framstegen. Efter det var det dags för dagens första mÄl, frukost i form av lite yoghurt.
Nu Àr dagen slut och jag ska snart krypa ner under tÀcket i min sköna sÀng och med vovven nedanför <3 <3 och vet ni? Jag Àr rÀtt nöjd med vad jag presterat idag :-)
Jag har Àtit den mÀngd yoghurt och de nÀringsdrycker som jag och min syster kommit överens om (det Àr hon som kommer hjÀlpa mig med vÄrdplanerna), jag har överlevt dagen och inte tappat motivationen en enda gÄng. à ngest har jag haft men inte i samband med mina matintag och det Àr jag tacksam för :-)
Startskottet har gÄtt!
Bpd, borderline, startskott, motivation, vÄrdplan, yoghurt, presterat, nöjd, hund, sond
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS